vaken

Étymologie

Dérivé de ken le long de, en suivant »).

Préposition

vaken \vaˈkɛn\ ou \vaˈken\

  1. Parallèlement à (avec mouvement).

Antonymes

Dérivés

Prononciation

Anagrammes

Références

  • « vaken », dans Kotapedia

Étymologie

Étymologie manquante ou incomplète. Si vous la connaissez, vous pouvez l’ajouter en cliquant ici.

Adjectif

Déclinaison de vaken Positif
Singulier Indéfini Commun vaken
Neutre vaket
Défini Masculin vakne
Autres vakna
Pluriel vakna

vaken \Prononciation ?\

  1. Éveillé.
    • Månen vandrar sin tysta ban,
      snön lyser vit på fur och gran,
      snön lyser vit på taken.
      Endast tomten är vaken.
       (Viktor Rydberg, « Tomten », dans Ny Illustrerad Tidning, 1881)
      La lune parcourt sa trajectoire silencieuse,
      la neige brille de blanc sur pins et sapins,
      la neige brille de blanc sur les toits.
      Seul le tomte est éveillé.

Dérivés

Forme de nom commun

Commun Indéfini Défini
Singulier vak vaken
Pluriel vakar vakarna

vaken \Prononciation ?\

  1. Singulier défini de vak.

Prononciation

Références