vaken
Étymologie
- Dérivé de ken (« le long de, en suivant »).
Préposition
- Parallèlement à (avec mouvement).
Antonymes
Dérivés
Prononciation
- France : écouter « vaken [vaˈkɛn] »
Anagrammes
Références
- « vaken », dans Kotapedia
Étymologie
- Étymologie manquante ou incomplète. Si vous la connaissez, vous pouvez l’ajouter en cliquant ici.
Adjectif
| Déclinaison de vaken | Positif | ||
|---|---|---|---|
| Singulier | Indéfini | Commun | vaken |
| Neutre | vaket | ||
| Défini | Masculin | vakne | |
| Autres | vakna | ||
| Pluriel | vakna | ||
vaken \Prononciation ?\
- Éveillé.
Månen vandrar sin tysta ban,
— (Viktor Rydberg, « Tomten », dans Ny Illustrerad Tidning, 1881)
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.- La lune parcourt sa trajectoire silencieuse,
la neige brille de blanc sur pins et sapins,
la neige brille de blanc sur les toits.
Seul le tomte est éveillé.
- La lune parcourt sa trajectoire silencieuse,
Dérivés
Forme de nom commun
| Commun | Indéfini | Défini |
|---|---|---|
| Singulier | vak | vaken |
| Pluriel | vakar | vakarna |
vaken \Prononciation ?\
- Singulier défini de vak.
Prononciation
- Suède : écouter « vaken [Prononciation ?] »
Références
- Svenska Akademiens ordbok, 2022 vaken → consulter cet ouvrage